Max Skriver

 

Vintern 2010 sökte och fick vi Stockholms byggnadsförenings jubileumsstiftelses stipendium. Stipendiet delas ut vart tredje år till ansökningar som bidrar till lösandet av en för byggnadsfacket betydelsefull fråga. Titeln på vår ansökan var ”Arkitektonisk undersökning och bearbetning av tillfälliga förskolepaviljonger”. Bakom denna lite torra rubrik döljer sig en mångårig undran på kontoret kring hur förskolepaviljonger, eller modulförskolor, påverkar de barn som spenderar sin förskoletid i dem. Vårt starkaste argument till varför vi ville undersöka detta var att trots att paviljongerna är temporära med bygglov på fem eller tio år, så är de för förskolebarnen permanenta då de tillbringar hela sin förskoletid i dem. Tack vare Stockholms byggnadsförening har vi fått möjlighet att fördjupa oss i denna fråga och vi vill uttrycka ett stort tack! Resultatet publicerar vi här på vår hemsida under taggen ”Förskolepaviljonger”.


Tags: , ,

 

Temporära modulförskolor ställs upp av olika anledningar. Deras främsta kvalitet är att de går så snabbt att få på plats. Om en förskola eldhärjats eller dömts ut på grund av mögel kan man snabbt få en ersättning på plats. Modulförskolor kan också användas för att hantera tillfälliga barnboomar i ett område där man sedan känner sig säker på att behovet kommer avta. På så sätt bli det ekonomiskt lönsamt för kommunen genom att man inte blir stående med tomma, kostsamma lokaler när behovet försvunnit. ... Läs mer»


Tags: , ,

 

1836 öppnade den första barnkrubban i Sverige som erbjöd barnpassning för arbetande mödrar. Den svenska folkskolestadgan som utfärdas 1842 skapade efterhand ett behov av förberedande pedagogisk verksamhet för barn. 1899 öppnades den första, svenska barnträdgården i Norrköping. Den var tänkt som ett pedagogiskt komplement till omsorgen i hemmen. Barnträdgårdar och seminarier började sedan växa fram över hela landet. ... Läs mer»


Tags: ,

 

Vi har valt att utvärdera fem stycken vanliga paviljongförskolor, av fem tillverkare, i Stockholms kommun. Utvärderingskriterierna har varit sådana saker som påverkar förskolornas användbarhet. Vi har till exempel valt att titta på storleken på förskolorna, rumssamband, kommunikationsytor, lugna och stökiga rum och de olika rummens användbarhet. Allrum, vilrum, skötrum och kapprum har studerats ur lite olika aspekter beroende på vad som påverkar användbarheten.


Tags: , , ,

 

Illustrationer

Yta per barn är ett sätt att bedöma lokalernas lämplighet. När man tittar på de fem modulförskolorna varierar ytan mellan dem så pass mycket att det påverkar hur många barn varje avdelning är lämplig att rymma. Barnens yta, avdelningsyta och andra gemensamma utrymmen avsedda för barnens verksamhet, varierar från 5,4 kvm per barn till 6,6 kvm per barn, medan en permanent förskolebyggnad i Stockholms stad rekommenderas ha omkring 7,3 m2 per barn. Modulförskolorna är alltså i sitt grundutförande mellan 70% och 92% mindre än en permanent förskola.... Läs mer»


Tags: , , ,

 

Illustrationer7

I figuren ovan har planlösningen för de fem modulförskolorna gjorts om till diagram för att kommunikationen ska bli tydligare och lättare att jämföra. Trots att samtliga planlösningar inskrivits i en kvadrat ser man vad som verkar vara tydliga skillnader mellan dem. Antalet rum och deras inbördes samband ser ut att variera hos de fem modulförskolorna.... Läs mer»


Tags: , , , ,

 

Illustrationer11

I alla typer av lokaler finns rum där det är en mer eller mindre intensiv ström av människor. I en entré rör det sig mycket människor medan det i ett vilrum helst ska vara lugnt och stilla. På en förskoleavdelning är det bra om vilrum och skötrum ligger avsides, medan allrummet ofta fungerar som genomgångsrum för övriga rum i verksamheten. Det skulle till exempel vara problematiskt om man var tvungen att gå genom vilrummet för att nå skötrummet, medan det inte stör på samma sätt att röra sig genom allrummet för att nå skötrummet. I de fem modulförskolorna finns det inom en avdelning en variation av rum. Det finns avskilda, lugna rum för vila, de gröna cirklarna och genomgångsrum, de röda cirklarna. Genomgångsrummen är som fördelardosor och blir ofta mötesplatser. De fyller en lika viktig funktion som de avskilda, lugna rummen. ... Läs mer»


Tags: , , ,

 

I en väl fungerande förskola är lokalerna utformade så att det pedagogiska arbetet underlättas. Rumssambanden är sådana att personalen har god överblick över lokalerna och kan fokusera på det pedagogiska arbetet. Rumssambanden ska också möjliggöra samutnyttjande av lokalerna. I dessa utvärderingar studeras hur modulförskolornas lokaler uppfyller dessa kriterier. Inlägget inleds med en analys av rumssambanden i en väl fungerande permanent förskola, denna fungerar som referens för modulförskolorna. I samtliga förskolor har avdelningarna grupperats två och två för att teoretiskt sett möjliggöra samarbete och dubbelutnyttjande av lokaler. ... Läs mer»


Tags: , , , ,

 

Allrummen är förskoleavdelningens hjärta. Det är i allrummen som man spenderar mest tid och de används både för pedagogiska verksamhet och lek. I äldre förskolor hade avdelningarna ofta både ett allrum och ett matrum, men i nya förskolor har man istället ett större allrum som man även använder som matrum. På vissa förskolor finns ett större, gemensamt matrum. Allrummen har alltid en köksinredning.... Läs mer»


Tags: , , , ,

 

Illustrationer26

Vid första anblick kan det se ut som om skötrummen i de fem modulförskolorna är likadana. De är ungefär lika stora, från 8,5 m2 till 12 m2 och har liknande form. Den rekommenderade ytan för en avdelning med 18 barn är 13 m2 skötrum exklusive toaletter. Skötrummen är alltså överlag i minsta laget förutom skötrummet i typ D . Skötrummens användbarhet styrs av fler faktorer än bara yta. En annan avgörande skillnad är till exempel hur toaletterna är placerade i förhållande till skötrummen.... Läs mer»


Tags: , , , ,